Att överleva cancer är att leva med posttraumatisk stress

Att överleva cancer är att leva med posttraumatisk stress

Anna Wahlstam driver podden Vi ÄR inte cancer, som hon startat med Victoria Vestman. Här berättar Anna om hur hon två gånger drabbades av cancer och hur rehabveckan hjälpte henne på vägen tillbaka till livet.

Första gången jag drabbades av cancer var det i akut myeloisk leukemi och pappan till min lilla dotter hade just lämnat oss. Redan innan cancerbeskedet var jag kraschad, men att vara den enda föräldern gav mig också stort fokus på att överleva. Det var som en urkraft, en stark känsla av att jag inte kunde dö och lämna min dotter föräldralös. Under behandlingarna mådde jag skitdåligt, jag både kräktes och tappade mitt hår, men allt gick bra. Cirka ett och ett halvt år efter min stamcellstransplantation träffade jag en ny man och vågade börja leva igen.

Flera år senare fick jag en konstig känsla i kroppen. Det visade sig att jag återigen var sjuk, men nu i bröstcancer. Jag opererades tre gånger och behövde också genomgå den tyngsta cytostatikabehandlingen med alla dess biverkningar. Jag undrade om det går att överleva cancer och cancerbehandling två gånger. Och det gör det ju. Det gör sinnessjukt ont att leva, samtidigt som det är det bästa som finns. Jag vill ju LEVA!

Redan innan cancerbeskedet var jag kraschad, men att vara den enda föräldern gav mig också stort fokus på att överleva.

Anna Wahlstam

Men att överleva cancer är som att leva med PTSD. Plötsligt händer det något och då kraschar man igen. Jag har gått igenom den resan två gånger och det har tagit mig många år att vara där jag är idag.

En fantastisk hjälp på vägen var cancerrehabveckan på Österlen. Jag är en upptempomänniska som vill leverera och prestera, så mitt mål med veckan var att kunna varva ner, känna att jag duger som jag är och lyssna på och lära av andra. Miljön var tillåtande och fokus låg på mat och själ. Det fanns en närhet i gruppen som gjorde att inget var konstigt att prata om. Vi kom dit med totalt öppna hjärtan och sinnen, var vetgiriga och hämtade kraft i maten, i yogan och hos psykologen. Det var en helt otrolig kombination.

Jag är tacksam för livet varje dag, men den tacksamheten kan ibland tippa över och leda till tankar om att jag står i skuld till andra. Människor runt mig har fått ställa upp för mig så många gånger. Men det är inte hälsosamt att känna sådana skuldkänslor. En av de viktigaste övningarna för mig blev därför när vi symboliskt eldade upp känslor som vi behövde bli av med.

Jag har också tagit med mig hur stor betydelse maten har för att vi ska må bättre. Meditationen och yogan, vikten av att sakta ner och vara nära sig själv, är en annan del som jag bär med mig. Att våga vara i mina tankar och känslor och ta hand om dem. Om man inte sköter om den egna personen kan man inte vara en närvarande person i andras liv. Jag har blivit bättre på att stå upp för mig själv och lärt mig att det är okej att må dåligt ibland. Såren kommer fortsätta gå upp, men de läker fortare nu.

– Anna Wahlstam

Klicka här för att komma till podden Vi ÄR inte cancer.