”Dagens filantroper vill använda sina resurser till insatser som ger konkreta, mätbara resultat.”

”Dagens filantroper vill använda sina resurser till insatser som ger konkreta, mätbara resultat.”

Många ideella organisationer skulle inte kunna bedriva verksamhet utan privatpersoners engagemang och gåvor. Vi bad Lars Trägårdh, författare och professor i historia och civilsamhälleskunskap, att berätta mer om svensk filantropi.

– Man kan säga att den svenska filantropin har gått från att i slutet av 1800-talet bygga på en kristen etik och tradition av att göra rätt för sig, dela med sig för att förtjäna sin plats i himlen, till dagens filantroper som vill använda sitt kunnande och sina resurser till insatser som ger konkreta, mätbara resultat, säger Lars Trägårdh.

Kring förra sekelskiftet var den ekonomiska tillväxten snabb och allt fler levde under bra förhållanden. Samtidigt blev skillnaden stor mellan de mycket rika och de som av olika anledningar inte omfattades av det nya välståndet. Filantropiska stiftelsers välgörenhetsarbete och andra organisationer som vände sig till fattiga blev en viktig del av civilsamhället.

Filantropiska stiftelsers välgörenhetsarbete och andra organisationer som vände sig till fattiga blev en viktig del av civilsamhället.

– Under den här tiden fanns också en grupp politiska filantroper som tillhörde en amerikansk tradition, där banden var starka mellan filantroper, akademiker och politiker. De ville reformera samhället tillsammans med politiker och myndigheter, säger Lars Trägårdh.

Pensionsreformen 1913, fattigvårdslagen 1918, Socialstyrelsen och socialdepartementet är exempel på konkreta resultat av deras insatser.

Tiden som följde, med det demokratiska samhällets framväxt och socialdemokratins ökade inflytande i politiken, innebar en omvärdering av civilsamhället och traditionell välgörenhet.

– Man ville bort från det man såg som en underliggande maktstruktur, ett ojämlikt förhållande där den som var mottagare av gåvan förväntades vara tacksam. Istället tog staten vid och byggde sociala system finansierade av skatter, säger Lars Trägårdh.

Utvecklingen i Sverige skilde sig på så sätt från den i USA och många andra europeiska länder där filantropi, välgörenhet och civilsamhällsbaserad välfärd fick ett annat utrymme. Det leder oss vidare in på hur det ser ut idag.

Nya generationer tar en helt annan kontroll över sitt givande. Man vill bidra under sin livstid, kunna mäta effekt och se tydliga resultat.

– Filantropin är inne i en spännande fas och följer en ny logik. Det handlar mer om att investera sina pengar i en utveckling än att ge bort dem. Nya generationer tar en helt annan kontroll över sitt givande. Man vill bidra under sin livstid, kunna mäta effekt och se tydliga resultat. Vår tids framgångsrika entreprenörer är igen influerade av strömningar i USA, avslutar Lars Trägårdh.

Läs mer om aktuell forskning och bristen på sammanhållen cancerrehabilitering

”Det går åt rätt håll, men långsamt”

Ebba Hult är samordnare och en av initiativtagarna till den nystartade plattformen ”Nollvision cancer”, där många aktörer på cancerområdet gått… …

”Det är svårt för andra att förstå vilken käftsmäll det är att få cancer”

Dounnia drabbades av magsäckscancer och gick igenom en tuff behandling. Här berättar hon om hur rehabveckan hjälpte henne framåt, gav… …