Rehabveckan gav Mats ny energi

Det är ju individuellt hur människor hanterar svåra situationer, men för mig har det känts bra att vara så öppen som möjligt om min cancer. Det var därför jag gick med i vår lokala prostatacancerförening direkt när jag fick min diagnos, och det var också en drivkraft för att sen åka på cancerrehabilitering.

Är inte samma person efter cancern som före

Min cancer växte ganska långsamt några år, men 2022 sa läkaren att det var dags att göra någonting åt den och jag fick välja mellan operation och strålning. Det blev en robotassisterad titthålsoperation, som gick bra. Redan dagen efter var jag faktiskt i skolan och undervisade. Egentligen är jag pensionär, men jag tycker att det är roligt att jobba.

Vid operationen togs all cancer bort, så jag är lyckligt lottad. Nu behöver jag bara gå på uppföljningar varje halvår och göra mina dagliga knipövningar. Jag har verkligen haft tur, men jag är inte samma person efter cancern som före. Psykiskt har jag påverkats mycket.

Ansökte om cancerrehabilitering

Genom kontakter i min prostatacancerförening hörde jag att det gick att söka cancerrehabilitering hos CancerRehabFonden och jag anmälde mitt intresse. Jag ville gärna dela min cancerupplevelse med andra, så det var fint att det fanns plats för mig.

Rehabveckan var en fantastiskt bra upplevelse. Deltagarna var väldigt öppna mot varandra och generösa med att berätta om sina cancerupplevelser. Vi hade gått igenom olika sorters cancer, vilket innebar att vi både kunde känna igen oss och lära nytt. För mig gjorde det ingenting att det inte var så många som hade haft just prostatacancer.

Både gruppsamtal och individuella samtal

Många berättade om att de hade känt sig mycket väl omhändertagna under själva cancerbehandlingen, men att det blev tomt efteråt. Vi hade både gruppsamtal och individuella samtal som var mycket bra. På programmet stod också medicinsk yoga, som var en positiv överraskning för mig. Innan dess trodde jag att yoga måste vara fysiskt avancerat, men här låg fokus mer på andning och självläkning. Det var bra att testa, och en del övningar som vi lärde oss har jag gjort hemma sen.

Några deltagare sa till mig att det var roligt att vara tillsammans med mig för att jag var så glad. Men jag är inte alls speciellt glad hela tiden. Det var gruppen och hela cancerrehabiliteringen som gav så mycket energi. Jag tror att rehab är superviktigt.

Jag har alltid varit en fysisk person och börjar varje morgon hemma med en halvtimme på motionscykeln medan jag lyssnar på Star FM. Därför var jag nöjd med att det fanns ett välutrustat gym, och jag började varje dag med att gå till gymmet. Det fanns även en bassäng där vi tränade en del. Det var värdefullt att kunna hålla min rutin hemifrån.

”Rehabveckan lever kvar i mig”

Rehabveckan lever verkligen kvar starkt i mig, jag mår mycket bättre. Det har varit värdefullt att även efter rehabveckan träffa vår samtalsledare, som är legitimerad psykolog och psykoterapeut. Ibland har min fru varit med också. Vi har upplevt en hel del cancer på olika håll i familjen, vilket väcker en hel del tankar och känslor. Jag tar inte allt för givet längre.