Rehabilitering står högt på agendan.

Rehabilitering står högt på agendan.

Hans Hägglund är läkare och nationell cancersamordnare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL. Han arbetade tidigare i drygt tjugo år på Karolinska sjukhuset i Stockholm inom stamcellstransplantation, därefter på Akademiska sjukhuset i Uppsala som chef för den medicinska onkologi- och hematologiverksamheten.

Vad är din uppfattning efter många år inom cancervården, behöver rehabinsatserna prioriteras tydligare?

– Ja, absolut. Det är något som vården måste komma igång med tidigt. Alla patienter bör få tydlig information och möjlighet att vara delaktiga redan från början av sin cancerresa. Man ska veta vilken diagnos man har fått, hur lång tid behandlingen kommer att ta och hur prognosen ser ut.  Då ska man också få information om hur man själv kan påverka sin situation genom sina levnadsvanor – som motion, rökning, alkohol och matvanor.

Hans Hägglund gör skillnad på dessa egenvårdsråd och den rehabilitering som krävs under pågående behandling och för patienter som är sjuka i högre grad. 

– För den senare gruppen är det viktigt att det finns resurser på sjukhusen med till exempel fysioterapeuter och arbetsterapeuter, och kanske logopeder och psykologer. I detta tror jag att diskussionen med regionerna är väldigt viktig. Min känsla under åren som jag arbetat med cancer är att vid neddragningar så ryker ofta sjukgymnasten och dietisten. Det är oerhört allvarligt – det är ju en livsavgörande skillnad hur snabbt en patient kommer upp ur sängen och börjar äta.

Hur ser du på det rådande forskningsläget inom cancervården?     

– Det är ändå ganska gott. Det pågår många kliniska studier, men när det gäller rehab så är det inte lika många studier. Jag var med och initierade studier på Akademiska sjukhuset i Uppsala där man införde fysisk aktivitet för patienten mycket tidigare än vanligt. Dessa pågår fortfarande. Man behöver förstå att sjuksängen är patientens värsta fiende och att fysisk aktivitet påverkar hur snabbt man kan återhämta sig efter en tuff behandling. Men här behövs mer kunskap.

Han tillägger att det inte finns så många akademiska tjänster inom just dessa områden. Något det borde läggas större fokus på. 

– Jag tror att RCC skulle kunna vara med och påverka det.

Vad i rehabfrågan inger dig hopp för framtiden?

– Att patienterna har fått en större talan – och vad de säger är att rehabilitering är mycket viktigt. Jag är säker på att RCC har förstått och lyssnat på detta. Ytterst har också politikerna förstått det. Får vi fortsätta med den långsiktiga satsningen och med nationella mål kan vi ge rehabiliteringen en mycket större del. Då kan det här bara bli mycket bättre.

I CancerRehabRapporten 2019 kan du läsa en längre artikel med Hans, det här ett utdrag ur artikeln. Du hittar fler artiklar och rapport för nedladdning här.

Behovet av bättre psykosocialt omhändertagande är stort.

Lars Leijonborg, välkänd som tidigare partiledare och minister, har sedan han lämnat politiken ägnat sig åt många olika saker, men… …

Känslan av övergivenhet växte.

Annika Lindhoff anade att hon bar på en cancersjukdom i slutet av 2015. Men det tog en tid innan Annika… …