”Jag var en ny människa när jag kom hem från rehabveckan.”

”Jag var en ny människa när jag kom hem från rehabveckan.”

Sam upplevde att han var fullt frisk, men det visade sig att han hade prostatacancer. Här berättar han om sin cancerresa och den rehabilitering han fick genom CancerRehabFonden.

Jag var 52 år och fullt frisk när jag fick cancer. Ett PSA-test* hade visat högt värde och efter ytterligare tester och biopsi blev jag kallad till urologen. Jag förstod att det inte var bra, men försökte intala mig själv att det inte skulle vara något farligt. Det visade sig att jag hade prostatacancer.

Jag opererades ganska snabbt efter. Man tog bort tre tumörer, varav två var aggressiva och nära att sprida sig. När jag blev sjuk bestämde vi oss för att skaffa hund igen efter att vi nyligen fått ta bort vår tidigare hund, och vi hämtade henne på väg hem från sjukhuset. Att ta hand om valpen gjorde att jag höll mig uppe och jag fick också något annat att fokusera på. Det blev en viktig del av min återhämtning. Några månader senare började jag jobba full tid. Det var idiotiskt och efter semestern brakade allt. Det var som att jag först då förstod att jag haft cancer och vad det hade kunnat leda till. Först då förstod jag också hur hårt min sjukdom drabbat mina barn och min fru, och hur de inte velat visa det för mig.

Jag blev sjukskriven och fick samtalsstöd hos psykolog via den sjukförsäkring jag har genom jobbet. Efter ett tag började jag jobba halvtid, men jag mådde skit. Jag hade tappat livslusten, det var som att inget spelade någon roll längre. Det var fruktansvärt. Jag fick medicin som gjorde att jag blev bättre och kunde börja bearbeta det jag gått igenom, men den hade också effekten att allt var som en jämn linje utan vare sig toppar eller dalar. Jag fick svårt att visa kärlek och känslor och mitt äktenskap tog stryk. Inkontinens och impotens som följd av cancern påverkade också samlivet. Jag har slagits med näbbar och klor för att få hjälp med det, men det har inte gått.

Jag visste att jag behövde mer stöd så när jag fick jag nys om CancerRehabFonden sökte jag till rehabvecka. Jag kom dit med öppet sinne och tänkte att det kan i alla fall inte bli sämre. Jag behövde få gå in i mig själv och hitta ett lugn – och så blev det.

Gruppdiskussionerna var fantastiska och väldigt öppna. Det var bra att kunna dela med andra och hitta stöd hos varandra. Fyra av oss har fortfarande kontakt. Jag hade mediterat tidigare så det visste jag skulle vara hjälpsamt, men jag blev förvånad över att yogan kunde ändra så mycket både i kropp och huvud. Nu yogar och mediterar min fru och jag tillsammans varje dag, vi har hittat en gemenskap i det. Kosten blev också en kick-start för mig. Jag äter mycket mer grönt idag, det gör att jag mår bättre.

Under veckan var jag ensam man bland tio kvinnor. Fler män behöver förstå att vi karlar har precis samma behov som kvinnor att träffa andra och dela erfarenheter. Hade jag fått rätt hjälp från början hade allt varit mycket bättre nu. Eftervården är lika viktig som cancerbehandlingen, men det glöms bort. Jag önskar att CancerRehabFonden hade mer finansiellt stöd, för det är så många fler som behöver deras hjälp.

* Blodprovet PSA mäter värdet av ett ämne som kommer från prostatan. Värdet stiger vid olika sjukdomar i prostata. (Källa: 1177 Vårdguiden)